Syftet med följande arbete är att ta reda på hur det särskilda stödet i matematik ser ut i två olika kommuner. Vi vill även ta reda på hur matematikundervisningen ser ut i förhållande till de förmågor som undervisningen i matematik ska fokuseras på att utveckla, enligt kursplanen i matematik. Studien baseras på totalt sex fallbeskrivningar där observation och intervju är metoderna vi använder för att få fram ett resultat. Arbetet ger en översikt över vad tidigare forskning kommit fram till när det gäller matematikundervisning. De teorier vi lyfter fram i arbetet är Griffins (2007) teorier om de tre världarna ? världen av verkliga kvantiteter, världen att räkna och världen av formella symboler, samt Vygotskys (1986) teorier om den proximala zonen, språket som ett meriderande verktyg och att intellektuell utveckling sker i social samvaro med andra.

En metod som har fått ett stort genombrott i Norden i grundskolans tidigare år är Arne Tragetons läs- och skrivinlärningsmetod, att skriva sig till läsning (ASL). Eleverna använder datorn som skrivverktyg och arbetar i par. Pedagogen har en betydelsefull uppgift med att utforma skrivarpar där elever utvecklas och lär av varandra för att metoden ska fylla sin funktion. För att få ett samspel där barnen bidrar till varandras lärande finns det olika egenskaper som pedagoger utgår ifrån när de parar ihop sina elever.Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka komponenter som pedagoger utgår ifrån när de utformar skrivarpar samt processen vid byte av par. Frågeställningarna som förde oss till vårt resultat innefattar: Hur planerar pedagoger arbetet med att dela in elever i skrivarpar? Vilka kvaliteter hos eleverna utgår de ifrån? När byter de skrivarpar under terminen? Hur skapar de gruppkonstellationer vid ojämnt antal elever?Vi skickade ut en intervjuenkät och fick in 34 svar som granskades på ett systematiskt sätt och begrepp bildades till kategorier.

Denna studie berör olika developer zones som idag drivs av företag i Sverige, och om hur dessa är uppbyggda. Den tar upp de problem som dessa företag har stött på, samt vad man ska tänka på vid uppstart och användning av en developer zone.Att låta sin developer zone vara helt öppen eller helt stängd är inte det mest optimala sättet eftersom man i den helt öppna versionen låter sin information vara tillgänglig för allt och alla. Den helt stängda versionen stänger ute kunskap från developer zonen. Genom att sätta upp en developer zone med båda delarna, dvs. en öppen del för utvecklare som intresserade att utveckla innovativa tjänster/produkter och en stängd del för företag som tillsammans med ägaren av developer zonen har ett ekonomiskt intresse, så uppnår man en mer kontrollerad form.

Syfte med studien är att undersöka vilken betydelse Zonens verksamhet har för de enskilda besökarna i stort. Vidare har vi också valt att titta på relationen mellan socialarbetare och besökare och vilken betydelse denna har för besökaren.Frågeställningarna:? Vilken betydelse har Zonens verksamhet för den enskilde besökaren? ? Vilken betydelse har relationen mellan socialarbetare och besökare på Zonen?? Påverkar Zonens verksamhet besökarnas missbrukssituation och i så fall på vilket sätt? Metoden för undersökningen är kvalitativ med semistrukturerade djupintervjuer av personalgruppen på Zonen och fem besökare i verksamheten. Vi har också samlat in vårt material genom deltagande observationer. Resultatet av undersökningen visar att Zonen på olika sätt är av stor betydelse för besökarna som deltar i verksamheten, inte minst för att uppfylla basala behov så som mat, möjligheter att sköta sin hygien och att bistå med kläder.

Denna studie berör olika developer zones som idag drivs av företag i Sverige, och om hur dessa är uppbyggda. Den tar upp de problem som dessa företag har stött på, samt vad man ska tänka på vid uppstart och användning av en developer zone.Att låta sin developer zone vara helt öppen eller helt stängd är inte det mest optimala sättet eftersom man i den helt öppna versionen låter sin information vara tillgänglig för allt och alla. Den helt stängda versionen stänger ute kunskap från developer zonen. Genom att sätta upp en developer zone med båda delarna, dvs. en öppen del för utvecklare som intresserade att utveckla innovativa tjänster/produkter och en stängd del för företag som tillsammans med ägaren av developer zonen har ett ekonomiskt intresse, så uppnår man en mer kontrollerad form.

Syfte: Syfte med vår studie är att undersöka hur lärarna stimulerar och främjar elevernas läsförståelse.Teori: I vårt arbete utgår vi från läsförståelsestrategierna och Vygotskijs tänkande om den proximala zonen. Teorins fokus ligger på den aktiva eleven som ska i arbetet med vuxna erövra kunskap som ligger utanför sin existerande kognitiva förmåga.Metod: Vi har använt oss av kvalitativa studier och observationer. Vi har intervjuat sex pedagoger i två olika kommuner och observerat dem under två veckor. Vid intervjuerna använde vi bandspelaren, skrev ner de svaren vi fått samt analyserat dem. Resultat: Studiens resultat visar att respondenterna tycker att läsförståelse är en viktig del av läsinlärningsprocess och att de i sin undervisning använder olika metoder för att stimulera läsförståelseprocess hos sina elever.

Vårt syfte var att beskriva, kritiskt granska samt dra slutsatser över vilka pedagogiska strategier det finns att tillämpa vid en AD/HD-diagnos. Detta för att skapa en god utvecklings- och lärandemiljö i klassrummet. I bakgrunden behandlas tidigare forskning, historik och viktiga begrepp inom området. Olika perspektiv belyses, både pedagogiskt och samhällskritiskt, kring diagnosen AD/HD. Kapitlet avslutas med pedagogiska strategier och miljöns betydelse för en god utvecklings- och lärandemiljö i klassrummet.

AbstractAnn-Kristin Mortensen & Susanne WilliamssonPedagogers medvetenhet om barns lärandemiljö.En intervjustudie om barns lärande i förskolanTeachers? awareness of children?s learning environment.An interview study about teachers? awareness of children?s learning environment.Antal sidor: 32Vi undersökte i en kvalitativ intervjuundersökning vad pedagoger på två förskolor anser lärande är hos barn, samt hur de menar att de bemöter och utmanar barns lärande utifrån Vygotskijs proximala utvecklingszon. Undersökningen och litteraturens teorier gav kunskap i hur pedagogerna utmanar och bemöter barns lärande i förskolan. Detta gav underlag för analys och diskussion. Samtliga informanter var överens om att kommunikation borde vara en röd tråd i förskolans verksamhet och har en stor betydelse för barns lärande. Pedagogerna ville se och höra varje barn och utgå från deras tankar och funderingar enligt Vygotskijs proximala utvecklingszon. Informanterna ville ge barnen goda förutsättningar för en bra lärandemiljö.

Epifytiska lavar utgör en viktig del av floran i den boreala zonen. Några miljövariabler är kända för att styra artrikedomen och artsammansättningen av epifytiska lavar på beståndsnivå, såsom träddiversitet, beståndsålder, fuktighet och trädens barkstruktur. Skogsbränder utgör den viktigaste störningen i boreala skogar men studier på brandeffekter på epifytiska lavar är mycket få. Detta arbete undersökte artrikedomen, diversiteten och artsammansättningen av epifytiska lavar på basala delar av björkar längs en gradient av 30 skogsbeklädda öar som skiljer sig i storlek och brandhistorik i den norra boreala zonen i Sverige. Målet med studien var att undersöka hur lavfloran påverkades av östorleken och miljövariablerna längs gradienten.

Byggnadsplåtslagare ställs ofta inför problemet att själva få utföra en zonindelning på tak när de ska montera bandplåt. Detta trots att de saknar rätt kunskaper och att det inte finns någon komplett arbetsbeskrivning att tillgå. Zonindelningen utförs på grund av temperaturrörelser i bandplåten. Examensarbetet ska undersöka på vilket sätt zonindelningen bör utföras i Karlstad. Resultat ska kunna användas som underlag när byggnadsplåtslagare ska indela taket i zoner.

SammanfattningEtt mål inom svenskt polisväsende är att skapa en jämnare könsfördelning med avseende på chefsfunktioner inomoperativ verksamhet. Mot bakgrund i detta startade Polismyndigheten i Hallands län under hösten 2007 ettstrategiskt långsiktigt utvecklings- och ledarskapsprojekt.Syftet med denna undersökning är tvådelat, där ett praktiskt och ett abstrakt teoretiskt syfte har sammanfogats.Det praktiska syftet avser på att utvärdera utvecklings- och ledarskapsprojektet ?Att vara chef i operativverksamhet?. Det teoretiska syftet är att undersöka om det finns några genus- och könsrelaterade föreställningar,normer och värderingar inom Polismyndigheten i Hallands län som har en negativ inverkan på kvinnorsmöjligheter att söka sig till chefstjänster.Undersökningens empiriska material har samlats in genom en enkätundersökning och analyserats med teorier omutvärdering och genus- och könsmaktsordning. De resultat som framkommit visar att projektet var ettframgångsrikt utvecklings- och ledarskapsprojekt.

I denna uppsats undersöker vi Export Processing Zones (EPZ) roll i ett lands ekonomiska utveckling, exemplifierat med Mexico. Fokus för uppsatsen är centrerat kring de bakåtriktade länkeffekter som förväntas uppstå som en effekt av ett EPZ-program. Fenomenet längs den mexikansk-amerikanska gränsen kan sägas ha flera orsaker, men grundas i tillgången på billig arbetskraft samt närhet till världens enskilt största konsumentmarknad. Uppsatsen visar på ett minskat FDI-inflöde, ökad sysselsättning, begränsad teknologiöverföring samt mest jobbspecifik kunskapsöverföring. Eftersom få lokala eller inhemska underleverantörer kontrakteras av EPZ-företagen minimeras länkbildningen.

I studien har jag med hjälp av de sociokulturella verktygen dialog, samspel och elevernas proximala utvecklingszon studerat lärandeprocessen i årskurs två i ett tema-arbete för hållbar utveckling. Jag har använt aktionsforskning som metod och syftet har varit att både dokumentera och förbättra verksamheten. Aktionsforskningen har genomförts i klassen där jag själv och en kollega är lärare.Resultatet av studien visar att eleverna blev bättre på att framföra sina åsikter och lyssna på varandra. Eleverna har fått övning i, och kan använda, olika verktyg som röstning, lottdragning och kompromisser vid konflikter. Under tema-arbetets gång har elevernas texter utvecklats och de har lärt sig att använda inhämtade kunskaper för att förbättra sina texter.

Denna studie inriktar sig på att undersöka på vilket sätt läromedlen i filosofi på gymnasiet skapar möjligheter för utbildning för hållbar utveckling. Totalt har 16 stycken filosofiläroböcker granskats. Från detta följer två frågeställningar som behandlas i studiens analys och diskussion:Är läromedlens behandling av hållbar utvecklings dimensioner heltäckande? Vilka delar av hållbar utveckling behandlas av filosofiläromedlen och vilka delar utelämnas?Påverkar styrdokumentens inställning till utbildning för hållbar utveckling innehållet i läroböckerna i enlighet med ett läroplansteoretiskt perspektiv? Fokus ligger på ämnes- och undervisningsinnehållet, snarare än på undervisningsmetoder i utbildning för hållbar utveckling. Vidare innehåller studien ett tidsperspektiv som sträcker sig från 70-talet fram till år 2012, vilket möjliggör en undersökning av hur styrdokumentens och läromedlens inställning till utbildning för hållbar utveckling förändras under den här tidsperioden.Studiens resultat visar att det i filosofiläroböcker på gymnasienivå går att hitta relativt mycket innehåll som kan kopplas till någon av hållbar utvecklings tre dimensioner.

Vårt övergripande syfte med uppsatsen är att vi vill öka förståelsen för relationen mellan ett ämnes nationella kursplan med utformningen på lokal nivå. För att belysa detta har vi granskat Sollentuna kommuns kursplan i matematik samt även klassrumsundervisningen på en skola i samma kommun.Vi har utfört undersökningen i tre arenor; formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Genom textanalys har vi sökt svara på bakomliggande pedagogiska faktorer som spelat in på formuleringsarenan där vi främst utgått från Lev Vygotskijs proximala utvecklingszon. På transformeringsarenan har vi tolkat två strävansmål från den nationella kursplanen i matematik och utformat indikatorer till dessa. Vi har med dessa indikatorer sedan jämfört med den lokala kursplanen och, slutligen på realiseringsarenan genom observation, undervisningen i två olika klasser i samma skola.Vi har kunnat konstatera att principen om strävansmål i den nationella kursplanen går att jämföra med Vygotskijs proximala utvecklingszon, samt att våra valda strävansmål inte har förankring nog på kommunal nivå men en viss förankring i klassundervisningen..